Artros – en ledsjukdom som drabbar många svenskar – här är symtom och riskfaktorer
Artros är en sjukdom som påverkar miljontals människor världen över. Detta problem med lederna leder till att brosket försämras, och ungefär 10% av världens befolkning drabbas. Det är bra att veta vad artros innebär och hur den kan förändra vår vardag, eftersom den kan drabba alla leder – från händer och knän till höfter och ryggrad (det kan bli besvärligt i vardagen). För en del, särskilt de över 65, är artros en realitet som kräver lite extra uppmärksamhet.
Ålder och vem som drabbas
Artros förekommer allra oftare hos äldre människor. Personer mellan 65-75 år har en högre risk att utveckla artros i ryggraden, delvis på grund av åldersförändringar som gör att brosket blir mer sårbart (tänk att kroppen inte hinner hålla allt lika väl som tidigare). Den här högre förekomsten bland äldre understryker vikten av att hålla koll på egen hälsa och tidiga tecken.
Vad som kan leda till artros
Det finns flera saker som bidrar till att artros utvecklas. Ålder är en betydande faktor, men även saker som diabetes, fetma och högt blodtryck spelar en roll (det här är typ problem som man bör ha koll på). Genetiska faktorer kan också göra att man löper större risk. Dessutom kan överbelastning av lederna, till exempel om man ofta lyfter tunga saker eller tränar intensivt, göra att artros utvecklas. Övervikt och vissa bensjukdomar är ytterligare faktorer att tänka på.
Tecken och följder
Vid artros bryts brosket ned, ledens inre hinnor blir inflammerade och benstrukturen under brosket förändras. Det här kan orsaka både smärta och stelhet i de drabbade lederna. Ibland kan även vätska samlas i leden (vilket gör att rörligheten blir ännu sämre) och orsaka obehag.
Hur man kan behandla och röra på sig
Man behandlar artros genom att hålla sig fysiskt aktiv med måttlig intensitet. Enkla promenader är ofta ett bra sätt att minska besvären, speciellt när inflammationen lugnat ner sig. Forskningen visar att 30 minuters promenad dagligen, fem gånger i veckan kan kopplas till att knäsmärta uppträder mindre ofta hos dem med knäartros – enligt en studie publicerad 2022 i tidskriften Arthritis and Rheumatology. Löpning kan också vara bra om den sker enligt ett anpassat program (det är viktigt att träningsprogrammet verkligen passar en själv), vilket hjälper till att bevara brosket.
Sjukgymnastens roll
Sjukgymnaster är till stor hjälp för den som har artros. De visar hur man stärker musklerna runt den drabbade leden och håller dem rörliga. Genom att ge specifika behandlingar och lägga upp övningsprogram anpassade efter den enskildes behov (precis som när du får ett personligt schema), hjälper de till att göra vardagen lättare. Som sjukgymnast Jordan Martial säger: “Alla leder kan också påverkas” – ett bra påminnelse om att hela kroppen behöver tas om hand.
Artros är med andra ord en stor hälsoutmaning världen över. Men med rätt information och sätt att hantera besvären kan många leva ett aktivt liv trots diagnosen. Att vara medveten om riskerna, känna igen tecknen och veta vilka behandlingsalternativ som finns är bra att ha i bakhuvudet för den som lever med artros.